Elproduktion


Elcertifikat

Systemet med elcertifikat för förnybar energi är under avveckling. Det har syftat till att främja produktion av förnybar el, genom en extra ersättning under en femtonårsperiod. Ersättningen för elcertifikat har under de senaste åren närmast kollapsat till låga nivåer, främst beroende på att det tillkommit så pass mycket ny vindkraftskapacitet i vårt elsystem. Ursprungligen var det meningen att systemet skulle löpa till 2045, men nu har man tidigarelagt avvecklingen med tio år. Det innebär att elcertifikatsystemet avslutas 2035 och stängs för produktionsanläggningar som tas i drift efter utgången av 2021.

Vattenkraft

Den nationella planen för moderna miljövillkor kommer att behandlas under en femtonårsperiod med början 2022. Dock har regeringen i december 2022 beslutat att ovan nämnda omprövning ska pausas under ett års tid, för omprövningar som ännu inte påbörjats. Anledningen är att den nya regeringen är angelägen om att säkerställa elsystemet och utvärdera effekterna av omprövningen.

Syftet med den nationella planen är att omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Omprövningarna ska ske systematiskt per avrinningssystem av de vattenkraftverk som anmält sig till den nationella planen.

Detta sker under en femtonårsperiod med första tidpunkt för när ansökan ska lämnas in den 1 september 2022. Finansiering av omprövningsarbetet kommer till stor del ske via en gemensam branschfond som de åtta största kraftbolagen bekostar. Läs mer om den nationella planen på Havs- och vattenmyndighetens hemsida och även på Vattenkraftens miljöfonds hemsida. Vattenkraftverk belastas med en fastighetsskatt på 0,5 % av taxeringsvärdet.

Elproduktion - Areal Kunskapsbank

Elproduktionen inklusive eventuella elcertifikatsersättningar utgör skattepliktig intäkt för kraftverksägaren.

Driftskostnaderna, inklusive den statliga fastighetsskatten, är som vanligt avdragsgilla i verksamheten.

Vindkraft

Vindkraftskonjunkturen har svängt uppåt med stora investeringar och nya vindkraftsparker under de senaste åren. I dagsläget är cirka 20 % av den svenska elströmmen, på årsbasis, producerad av vindkraft.

Större vindkraftsanläggningar är ofta delägda antingen genom ett gemensamt aktiebolag eller genom att man direkt äger en specifik andel i ett vindkraftverk. När man direkt äger en specifik andel räknas det som ett inventarieinnehav som man samäger på samma sätt som om man äger en maskin tillsammans med en annan person. Vindkraftverket räknas i sin helhet som ett inventarium och ingen uppdelning görs mellan byggnadsdel inklusive fundament och maskindel. Den el som säljs till köpare av el räknas som intäkt i verksamheten och utbetalas en gång i månaden. Om mark genom anläggningsarrende upplåts till annan räknas även det som en intäkt i näringsverksamheten.

Fastighetsskatt på energiproduktionsenheter uppgår till 0,5 % av taxeringsvärdet. Undantaget är vindkraftverk som har en skattesats om 0,2 % av taxeringsvärdet, dock 0,5 % på marken den står på. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska fastighetsskatt tas ut med 0,5 % av taxeringsvärdet ifall en tillämpning av den lägre skattesatsen för vindkraftverk om 0,2 % medför att takbeloppet överskrids enligt EU-kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. I kommissionens förordning anges att det totala stödet av mindre betydelse inte får överstiga 200 000 Euro under en treårsperiod, det s.k. takbeloppet.

Solceller

Installation av solceller är populärt, inte minst på lantbruksfastigheter. Många anläggningar är relativt små och främst avsedda att producera el motsvarande den el som förbrukas på fastigheten.

Det investeringsstöd som utgått till privatpersoners solcellsanläggningar har fasats ut. Istället har införts en skattereduktion för installation av grön teknik. Det finns för närvarande inget investeringsstöd att söka för näringsidkare som vill investera i solcellsanläggning.

Det har också blivit vanligt med solparker där markägare genom anläggningsarrende kan upplåta sin mark till företag som bygger och driver solparken. Dessa arrenden utgör inkomst av näringsverksamhet.

Vid privatbostad -skattereduktion för installation av grön teknik

Skattereduktion för installation av grön teknik gäller från 2021. Från 1 januari 2023 höjdes skattereduktionen till att vara högst 20 procent av de debiterade kostnaderna för installation av solceller (tidigare 15 procent) och 50 procent av de debiterade kostnaderna för installation av system för lagring av egenproducerad el eller installation av en laddningspunkt för elfordon. Skattereduktionen för grön teknik får uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår.

Skattereduktion kan även medges för installation av solceller på en privatbostad som ligger på en jordbruksfastighet även om själva solcellsanläggningen placeras på taket till en ekonomibyggnad. Detta om den egenproducerade elen endast i ringa omfattning, högst fem procent, används i näringsdelen. Då anses den egenproducerade elen enbart komma småhuset till del och investeringen berättigar till skattereduktion för grön teknik.

För den som bedriver aktiv näringsverksamhet på fastigheten där solcellerna installeras måste småhuset ha en egen elanslutning skild från näringsverksamheten för att privatpersonen ska kunna få skattereduktion för installationen. Detta innebär att det måste finnas två olika elabonnemang, dels ett för småhuset, dessutom ett för näringsdelen, för att en skattereduktion för installation av solcellsanläggning ska kunna medges.

För privatpersoner ska intäkten vid försäljning av egenproducerad el redovisas som försäljning av produkter från privatbostad och därmed är belopp upp till 40 000 kr per år skattefria. Dessutom kan dessa få skattereduktion med 60 öre per kWh som sålts som överskottsel. Den som säljer för belopp under 80 000 kr per år plus moms kan dessutom frivilligt vara momsbefriade och behöver därför inte redovisa moms.

Sammantaget är solel påtagligt skattegynnat på flera plan och bör kunna vara en god investering för både näringsidkare och privatpersoner. Detta påstående är naturligtvis beroende på investeringskostnad och livslängd.

För näringsidkare – hur bokföra och redovisa solceller?

Högsta förvaltningsdomstolen har klargjort hur man ska se på en solcellsinvestering som anläggs på en ekonomibyggnad på en lantbruksfastighet, där den producerade elströmmen både förbrukas i näringsverksamheten och i privatbostaden på gården, samt säljs externt. Om solcellerna är monterade på en ekonomibyggnad så är de tillgångar i näringsverksamheten. Denna tolkning görs strikt efter vilken typ av byggnad man lagt solcellerna på. Ligger de på privatbostaden så är de en privat tillgång, även om elström därifrån förbrukas i näringsverksamheten. Solcellerna ska normalt klassificeras som byggnad om de är placerade ovanpå en byggnad och inte som byggnadsinventarium, vilket ger en längre avskrivningstid. Den elström som förbrukas i privatbostad ska uttagsbeskattas och värderas efter vad det hade blivit för intäkt om elströmmen sålts externt. 

När det gäller avdragsrätt för moms på solcellsinköp gäller ett annat tankesätt. Det är endast till den del solcellerna betjänar en momspliktig verksamhet som man får göra avdrag för den ingående momsen på inköpet. Här gäller det alltså att göra en beräkning och motivera.

Här kommer fyra exempel:

  1. Göran investerar i solpaneler på taket till privatbostaden hemma på gården, men förbrukar 30 % av elströmmen i näringsverksamheten på gården.
    Investeringen utgör en privat tillgång till 100% eftersom solpanelerna ligger på privatbostaden. Investeringen berättigar till skattereduktion för grön teknik.

    Dessutom har Göran har rätt till skattereduktion för förnybar elström med 60 öre per kwh. Underlaget för skattereduktion är det antal kilowattimmar du matar in på elnätet men underlaget kan aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten och maximerat till 30 000 kwh. Skattereduktionen kan därmed maximalt bli 18 000 kr.

    När det gäller förbrukningen av elström i näringsverksamhet kan man argumentera för att det uppstår en intäkt i den privata sfären, där man har ett schablonavdrag om 40 000 kr, och yrka avdrag för motsvarande kostnad i näringsverksamheten. Rekommendationen är då att göra ett öppet yrkande i deklarationen och redovisa hur man räknat fram beloppet.
  2. Erika investerar i solpaneler på taket till en ekonomibyggnad på gården. 30 % av förbrukningen går till privatbostaden.

    Investeringen utgör en tillgång i näringsverksamhet och berättigar därför inte till skattereduktion för grön teknik. Den räknas som del av byggnaden och får skrivas av med 4 % per år.

    Uttag av el som förbrukas i privatbostaden på en lantbruksenhet ska tas upp som näringsinkomst.

    Momsen är avdragsgill till den del anläggningen kommer försörja näringsverksamheten. Därmed är 30 % av momsen inte avdragsgill. Det ej avdragsgilla momsbeloppet läggs istället till avskrivningsunderlaget.
    Erika har rätt till skattereduktion för förnybar elström med 60 öre per kwh.

    Underlaget för skattereduktion är det antal kilowattimmar du matar in på elnätet men underlaget kan aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten och maximerat till 30 000 kwh. Skattereduktionen kan därmed maximalt bli 18 000 kr.
  3. Markus investerar i en solcellsanläggning på ekonomibyggnaden på gården men förbrukar mer än 95 % av den producerade elströmmen privat.

    Eftersom minst 95 % av förbrukningen är privat berättigar investeringen till skattereduktion för grön teknik och anses därför privat. Det blir alltså ingen effekt i näringsdeklarationen eller momsavdrag.

    Markus har rätt till skattereduktion för förnybar elström med 60 öre per kwh. Underlaget för skattereduktion är det antal kilowattimmar du matar in på elnätet men underlaget kan aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten och maximerat till 30 000 kwh. Skattereduktionen kan därmed maximalt bli 18 000 kr.
  4. Johan investerar i en solcellsanläggning hemma på gården och den placeras på marken.

    Om anläggningen försörjer ekonomibyggnaderna på fastigheten med elström räknas investeringen fortfarande som del av byggnad och får skrivas av med samma avskrivningsprocent som byggnader, d.v.s. 4 % per år. Om däremot anläggningen enbart producerar elström för avsalu eller att den är avsedd att tillgodose ett särskilt behov av el i den bedrivna lantbruksverksamheten så kan anläggningen räknas som byggnadsinventarier, vilket ger en snabbare avskrivningstid.

    Momsen är avdragsgill till den del anläggningen kommer ingå i näringsverksamheten. Det momsbelopp som inte är avdragsgillt läggs istället till avskrivningsunderlaget.

    Johan har rätt till skattereduktion för förnybar elström med 60 öre per kwh. Underlaget för skattereduktion är det antal kilowattimmar du matar in på elnätet men underlaget kan aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten och maximerat till 30 000 kwh. Skattereduktionen kan därmed maximalt bli 18 000 kr.
Areals Kunskapsbank

Behöver du rådgivning?

Fastighetsvärdering. Generationsväxling & Fastighetsöverlåtelse. Deklarationer. Ekonomisk rådgivning. Vi har expertisen.
Jag vill bli kontaktad
Kontakta ditt Arealkontor här:

Populärt innehåll