Bouppteckning

Efter ett dödsfall ska en bouppteckning upprättas efter den avlidne. Bouppteckningen ska innehålla en förteckning över vilka som är arvingar samt över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Finns det en efterlevande maka eller make ska även dennes tillgångar och skulder på dödsdagen finnas med i förteckningen. I bouppteckningen ska det också framgå om det finns testamente, äktenskapsförord eller om större gåvor tidigare har delats ut till någon av arvingarna.

Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket för registrering senast fyra månader efter dödsdagen. Den registrerade bouppteckningen behövs bland annat för att arvingarna ska kunna göra uttag från den avlidne personens bankkonton eller för att kunna sälja den avlidnes fastighet.

Dödsbo och arvskifte

I och med dödsfallet har en självständig juridisk person uppstått, ett oskiftat dödsbo. Detta dödsbo kommer sedan att bestå tills dess uppdelning av dödsboets tillgångar sker arvingarna emellan, det så kallade arvskiftet.

Om det bara finns en dödsbodelägare i dödsboet uppstår ett så kallat enmansdödsbo. Detta är en ganska vanlig situation eftersom efterlevande make eller maka ärver före gemensamma barn. Ett enmansdödsbo anses skiftat och upplöst i och med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Något arvskifte behöver då inte göras.
Om det finns stora underskott i den avlidnes näringsverksamhet vill man ibland behålla dödsboet oskiftat några år för att på ett bra sätt kunna utnyttja underskottet. Ett enmansdödsbo kan bli ett dödsbo med flera dödsbodelägare genom arvsavstående och finns då kvar till dess arvskifte har skett.

Inkomstbeskattning av oskiftat dödsbo

Så länge dödsboet inte är slutligt skiftat består det och kan bedriva verksamhet och äga tillgångar. Dödsboet beskattas som en självständig juridisk person enligt ungefär samma principer som för fysiska personer. Man skiljer dock här på yngre och äldre dödsbon, där äldre dödsbon riskerar hårdare beskattning.

Under dödsåret beskattas dödsboet i det närmaste som om den avlidne levt under hela året men betalar endast särskild löneskatt 24,26 %. Under de tre därpå följande kalenderåren sker inga större förändringar i beskattningen av dödsboet förutom att dödsboet inte längre är berättigat till grundavdrag på sina förvärvsinkomster.

Från och med det fjärde året efter dödsåret sker dock en kraftig skatteskärpning eftersom dödsboets förvärvsinkomster då kommer att beskattas med 20 % statlig skatt från första kronan. Det totala skattebeloppet hamnar då ofta på över 60 % av förvärvsinkomsten. Denna skatteskärpning utgör därmed ofta motiv att avveckla dödsboet genom arvskifte.

Dödsboets inkomst av kapital, inklusive räntefördelade intäkter, träffas dock fortfarande bara av 30 % skattesats.

Om en fastighet erhålls genom arvskifte övertar förvärvaren överlåtarens skattesituation beträffande avskrivningsplaner, möjligheter till skogsavdrag och omkostnadsbelopp vid eventuell försäljning. Dödsboets eventuella sparade räntebelopp kan få följa fastigheten i arvskifte, men ett underskott i dödsboets näringsverksamhet får inte överlåtas.

Observera att skifteslikvid i arvskifte inte räknas som köpeskilling och utlöser därmed inte heller kapitalvinstbeskattning hos dödsbodelägarna. Likvid erlagd i arvskifte ger därför inget nytt skogsavdragsutrymme med möjlighet till skogsavdrag.

Greta dog 2020 och efterlämnade de tre barnen Hugo, Anna och Kajsa som dödsbodelägare.

Greta ägde en skogsfastighet i Östergötland och denna har nu legat kvar i det oskiftade dödsboet några år.

I juli 2023 sker så ett arvskifte där Hugo tillskiftas skogsfastigheten mot att han utger 2 500 000 kr till vardera Anna och Kajsa. Fastighetens taxeringsvärde är
4 000 000 kr.

Observera alltså att denna affär är ett arvskifte, inget köp, trots att penninglikviderna långt överstiger taxeringsvärdet på fastigheten. Det innebär att Hugo inte får något nytt skogsavdragsutrymme eller nytt omkostnadsbelopp alls för de 2 x 2 500 000 kr som han betalat sina syskon. Systrarna å sin sida har fått en stor arvskifteslikvid, ingen köpeskilling. Arvskifteslikvider är helt fria från kapitalvinstbeskattning. Hugos lagfartskostnad blir för övrigt 825 kr.

Dödsboavyttring inom viss tid

Dödsbon som äger lantbruksfastighet måste avyttra fastigheten senast fyra år efter utgången av det år då dödsfallet inträffade. Reglerna innebär inte att dödsboet som sådant måste upplösas, bara att lantbruksfastigheten måste avyttras, vanligen genom arvskifte eller försäljning.