Skogsmarken beskrivs i regel i en skogsbruksplan. Finns det inte en skogsbruksplan eller annan typ av skogsinventering bör det upprättas en sådan. Planen är en beskrivning av hur skogen ser ut och det ges också förslag på hur den skall skötas under den kommande tioårsperioden.

Viktigt är att granska om planen är nyupprättad eller om den har några år på nacken. Äldre skogsbruksplaner är mer osäkra och bör kontrolleras noga. Om tillväxtuppräkning har skett slentrianmässigt i datorn kan felen bli stora. Det är också viktigt att vara medveten om att du som köpare fortfarande har undersöknngsplikt och inte kan lita blint på uppgifterna i skogsbruksplanen.

Framförallt på beståndsnivå kan beskrivningen skilja sig ganska mycket mot verkligheten. Om avvikelsen i volym är stor i ett ungskogsbestånd har kanske inte så stor betydelse men om det saknas stora virkesvolymer i ett slutavverkningsbestånd som ska finansiera delar av köpet kan konsekvenserna bli betydligt större.

När det gäller volymuppgifter för skog bör man vara uppmärksam på att det finns olika måttangivelser. I skogsbruksplanen anges volymen i skogskubikmeter (m3sk). Detta är också den vanligaste måttenheten i prisstatistik för skog. Däremot anges ofta priset vid avverkning av skog i fastkubikmeter (m3fub). Det är även det mest förekommande handelsmåttet när skogsägare säljer timmer och massaved till ett skogsbolag eller annan uppköpare. Omräknings-faktorn för m3sk till m3fub brukar vara ca 0,83 vilket gör att 500 m3sk motsvarar ungefär 415 m3fub.

Skogsbruksplanen består av en karta över skogen där de olika avdelningarna är inritade och numrerade. En avdelning är ett område med likartad skog. Till kartan hör en avdelningsbeskrivning.

För varje avdelning anges areal, vilken ålder skogen har, trädslagsfördelning samt virkesförrådet per hektar och totalt. I skogsbruksplanen finns sammanställningar över hela fastighetens arealer, virkesförråd, diagram över åldersfördelningen etc. Dessa ger en bra helhetsbild av fastigheten.

Skogskubikmeter (m3sk)

är ett mått på stående skog, dvs. stamved ovanför fällskäret (stubben). Måttet används t.ex. när man vill få ett grepp om hur mycket skog som finns på given yta.

Kubikmeter fast mått under bark (m3fub)

avser massiv vedvolym, barken borträknad. Måttet används vid volymberäkning av timmer och massaved.

Bonitet

Skogsbruksplanen beskriver också markens bördighet – dess bonitet. Om bonitetstalet är 5, betyder det att marken kan producera 5 skogskubikmeter per hektar och år i genomsnitt över en omloppstid (trädgeneration).

Boniteten beror bl. a. på jordart och djup, markvatten, höjdläge över havet och på vilken breddgrad marken ligger (norrlandsskog har i regel lägre bonitet än skog i södra Sverige). På en enskild fastighet kan även boniteten variera avsevärt.

Exempelvis kan produktiv skogsmark på berghällar och intilliggande mossmark vara bevuxen med tall där boniteten endast är 2. Några hundra meter därifrån kan skogsägaren valt att plantera igen en gammal inäga med gran, där kan boniteten vara 10.
Boniteten kan också anges i ett så kallat ståndortsindex.

Detta kan till exempel skrivas G28 eller T20. Bokstaven anger vilket trädslag som avses, T för tall och G för gran. Talet visar höjden på 100-åriga träd, ju högre siffra desto bördigare mark.

Impediment

I planen skiljer man på produktiv skogsmark och impedi-ment. Impediment är skogsmark som producerar mindre än 1 m3sk per hektar och år. Produktiv skogsmark är således mark som producerar mer än 1 m3sk per hektar och år.

Huggningsklasser

Huggningsklassen talar om vilken åtgärdskategori som kan vara aktuell för beståndet. K för kalmark som skall eller har återbeskogats. R för ungskogar som är röjda eller skall röjas. G står för skog där gallring normalt är nästa åtgärd. Slutligen finns S för äldre skog som kan avverkas för att ge plats för en ny skogsgeneration. De olika huggningsklasserna ger även en fingervisning om vilken skog som är möjlig att föryngringsavverka enligt Skogsvårdslagen, dessa är G2, S1, S2 och S3.

Huggningsklasserna kompletteras med ett förslag på hur skogen skall skötas. Man bör komma ihåg att detta förslag är gjort främst utifrån biologiska aspekter och mindre ur ett ekonomiskt perspektiv. För en nybliven ägare kan det t.ex. vara fördelaktigt att täcka upp kostnader och avverka i snabbare takt än vad som föreslås. Du bör dock se upp med att inte bryta mot Skogsvårdslagen.

I lagen regleras till exempel lägsta tillåtna slutavverkningsålder och hur stor andel av skogen som får avverkas på en enskild fastighet eller brukningsenhet.