Till skattepliktig intäkt av jord- och skogsbruk räknas allt som kommit ägaren/brukaren tillgodo från fastigheten genom försäljning eller egna uttag.

Hit hör exempelvis intäkter av växtodling, djurskötsel, skogsbruk, jakt och fiske, energiproduktion, ränteintäkt på driftskapital, försäljning av inventarier, grus, matjord etc. samt olika binäringar. Som binäring räknas bland annat körslor, uthyrning av bostadsbyggnad till utomstående samt uthyrning av ekonomibyggnader och inventarier. Utdelning från samfälligheter och allmänningar utgör också intäkt, liksom efterlikvid och återbäring från ekonomisk förening.

Även sjukpenning baserad på inkomster av näringsverksamhet räknas som inkomst av näringsverksamhet. Försäljning av ett markområde eller hel lantbruksfastighet ska däremot kapitalvinstbeskattas, vilket behandlas nedan i kapitlet om ”Försäljning av lantbruksfastighet”.

Direkt avdragsgilla kostnader

Avdrag medges i princip för alla driftskostnader, det vill säga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Som exempel på direkt avdragsgilla kostnader kan nämnas varor och förnödenheter, låneräntor för driftskapital, inteckningskostnader, arrendeavgifter, lön och sociala avgifter för anställd personal, resor i verksamheten och alla kostnader för anläggning av skog. Även lantmäterikostnad för omarrondering och gränsbestämning är direkt avdragsgill.

Pensionsförsäkring

Aktiva jord- och skogsägare kan yrka avdrag för egen premie till pensionsförsäkring i sin näringsverksamhet. 2023 är avdraget 35 % av ett visst inkomstunderlag i verksamheten. Denna premie beläggs dock med avdragsgill särskild löneskatt på 24,26 %.

Passiva skogsägare kan däremot inte yrka avdrag för pensionsförsäkringspremie.

Vid avveckling av en näringsverksamhet kan man få dispens att yrka avdrag för mycket stora pensionsförsäkringspremier, om man har ett bristfälligt pensionsskydd sedan tidigare.

En pensionsförsäkring som betalas ut utgör alltid inkomst av tjänst.

Inventarier

Kostnader för inköp av maskiner och inventarier av antingen mindre värde eller med en livslängd på högst tre år är direkt avdragsgilla.

För beskattningsåret 2023 avses med mindre värde ett inventarium med inköpspris under 26 250 kr, det vill säga ett halvt prisbasbelopp. Vid inköp av flera inventarier som på ett naturligt sätt hör ihop ska dock det totala inköpspriset understiga 26 250 kr för att vara direkt avdragsgillt. Kostnader för inköp av dyrare inventarier med längre livslängd fördelas med hjälp av värdeminskningsavdrag över flera år. Avdrag får göras antingen genom räkenskapsenlig avskrivning eller genom restvärdesavskrivning. Vid räkenskapsenlig avskrivning medges, enligt huvudregeln, en årlig avskrivning med upp till 30 % av inventariernas bokförda värde.

Stig köper en traktor för 100 000 kr. Huvudregeln ger följande avskrivning:

Avdrag år 1: 100 000 x 30 % = 30 000 kr
Avdrag år 2: 70 000 x 30 % = 21 000 kr
Och så vidare…

Som alternativ till huvudregeln tillämpas en kompletteringsregel där inventarierna får skrivas av med 20 % av inköpskostnaden per år. Det innebär att kostnaden för ett inventarieinköp kan skrivas av helt på fem år.

Med restvärdesavskrivning medges enbart rätt till årlig avskrivning med upp till 25 % av inventariernas bokförda restvärde. Vid förenklat årsbokslut medges avskrivning med hela det bokförda inventarievärdet om det är mindre än 5 000 kr.

Kostnader för reparationer och underhåll av inventarier är alltid direkt avdragsgilla. Inköpskostnaden för ett inventarium som köpts och sålts under samma år är direkt avdragsgill.

Under år 2021 infördes ett tillfälligt stöd för inköp av inventarier i form av en skattereduktion på 3,9 % av inventariernas inköpspris. De inventarier som omfattas av stödet är de materiella inventarier på vilka årliga värdeminskningsavdrag görs. De inventarier som ska ingå i underlaget måste finnas kvar i verksamheten vid utgången av år 2022. Speciella regler finns för överlåtelser genom arv, gåva och bodelningar under året samt vid räkenskapsår som avslutas efter 31/12 2022.

Skattereduktionen anses inte utgöra ett näringsbidrag och utgör 3,9 % av inventariernas anskaffningsvärde. Skattereduktionen görs mot statlig och kommunal inkomstskatt, samt fastighetsskatt och fastighetsavgift och avräknas sist i ordningen av alla skattereduktioner. Det finns inget beloppsmässigt tak för skattereduktionens storlek men det måste finnas tillräckligt med skatt att göra reduktionen från efter att övriga skattereduktioner gjorts.

Trots att inköpen ska vara gjorda under år 2021 så görs begäran om skattereduktion mot skatten som avser inkomsterna och fastighetsinnehav år 2022 d.v.s. i inkomstdeklarationen som lämnas 2023. Har man gjort större inventarieinköp och avser nyttja skattereduktionen kan det därför finnas anledning att planera så att skatteuttaget för inkomståret blir tillräckligt stort så att hela reduktionen kan nyttjas. Om en del av underlaget inte kan utnyttjas kan du ansöka om skattereduktion för det outnyttjade underlaget i inkomstdeklarationen för det följande beskattningsåret

Byggnader i näringsverksamheten

Bostadsbyggnad med tillhörande tomt ingår i näringsverksamheten, om den varaktigt hyrs ut till utomstående. Som utomstående räknas en icke släkting, men även till exempel kusin, farbror, faster, morbror, moster och svärföräldrar.

Eftersom hyran i dessa fall är skattepliktig intäkt av näringsverksamheten, medges avdrag för alla kostnader som är förenade med denna bostadsbyggnad. Dessa kan vara fastighetsavgift, försäkringspremie, uppvärmning, reparationer med mera.

Även på ekonomibyggnader (ladugård, loge och liknande) har man rätt till direkt avdrag för samtliga kostnader inklusive reparationer.

För varje år har man också rätt till värdeminskningsavdrag för byggnader. På småhus/bostadsbyggnad med 2 % och på ekonomibyggnad med 4 % av avskrivningsunderlaget.

Vid förvärv av fastighet genom köp blir avskrivningsunderlaget för byggnader lika med den del av köpeskillingen som anses belöpa på byggnaderna. Köpeskillingen fördelas i normala fall i proportion till fastighetens taxeringsvärde.

Hugo köper en fastighet 1/1-2023 för 1 000 000 kr inklusive lagfartskostnad. Bostaden hyrs ut till utomstående. Av taxeringsvärdet belöper 35 % på bostadsbyggnad och 8 % på ekonomibyggnad.

Hugos avskrivningsunderlag och årligen avdragsgilla avskrivning blir;

Bostad: 350 000 kr x 2 % = 7 000 kr
Ekonomibyggnad: 80 000 kr x 4 % = 3 200 kr

Avskrivningsunderlaget blir vid ny-, till- eller ombyggnad istället lika med de faktiska byggkostnaderna.

Om man blir ägare till en fastighet på annat sätt än genom köp, till exempel genom arvskifte eller gåva, övertar man den tidigare ägarens avskrivningsunderlag på byggnaderna.

Markanläggningar

Utgift för anläggning av skogsbilvägar och täckdiken ska fördelas på tio år, genom att man medges avdrag med 10 % årligen. Byggande av tillfällig, grovbruten väg i samband med avverkning är emellertid direkt avdragsgillt. Det gäller även underhåll av befintliga vägar. Utgift för andra markanläggningar, exempelvis brunnar och broar fördelas på 20 år, genom att avdrag medges med 5 % årligen.

Framtida föryngringskostnader

För de skogsägare som avslutar årets redovisning med årsbokslut enligt bokföringslagens K2 regler finns möjlighet att hålla pengar obeskattade via avsättning för framtida skogsföryngringskostnader.

Vid slutavverkning av skog kommer man som bekant ett par år senare att ställas inför föryngringskostnader. Beräknad rimlig kostnad får därför avsättas i resultaträkningen med motsvarande belopp redovisad vid “Övriga skulder” i balansräkningen. Avsättningen finns sedan med i deklarationen till det år kostnaden uppstår då faktiskt avdrag görs och avsättningen försvinner.

Alla kostnader för att säkerställa föryngringen, exempelvis skyddsdikning, markberedning och plantering motiverar avsättning. För planteringar i södra halvan av Sverige torde en rimlig avsättningsnivå vara 10 000 – 15 000 kr/ha, om lejd arbetskraft anlitas. Vid självföryngring blir beloppen oftast avsevärt lägre.

Avsättning till framtida föryngring har, liksom skogskontot i ett kommande kapitel, fördelarna av att pengar hålls obeskattade. I motsats till skogskonto sker emellertid denna avsättning endast i bokföringen och i deklarationen. Den kräver alltså inte insättning på något speciellt bankkonto, vilket dessutom ger fördelen av att ha pengarna mer tillgängliga.

Observera dock att skogsägare som har obeskattade betalningsplaner måste minska sin skogsföryngringsavsättning i motsvarande mån.

För de skogsägare som använder förenklat årsbokslut finns dock, som vi tidigare konstaterat, inte möjlighet att nyttja avsättning till framtida föryngringskostnader.

Bostaden

Den bostad som ägaren bor i och som hör till fastigheten räknas som privatbostad och kostnader för denna är därför inte avdragsgilla. Samma sak gäller bostad som ägarens nära släktingar bor i. Reglerna gäller för såväl permanent- som fritidsbostad. Avser någon utgift både privatbostaden och näringsverksamheten ska utgiften fördelas mellan dessa. Bostad som hyrs ut till utomstående räknas som näringsfastighet. För bostäder på lantbruksenhet som är större än 400 kvadratmeter och med ett nybyggnadsår före 1930 finns valmöjlighet att antingen räkna den som privatbostad eller som näringsfastighet. Väljer man att räkna den som näringsfastighet ska en inkomst i form av bostadsförmån tas upp i ägarens deklaration.

EU stöd

De flesta EU stöd som kan sökas med anledning av att man bedriver jordbruk räknas som intäkt i företaget. Vissa EU stöd som avser stöd till investeringar ska däremot minska anskaffningsvärdet på exempelvis djurstallet i stället. Någon moms betalas inte ut i samband med utbetalning av stöden men det påverkar inte avdragsrätten för ingående moms, under förutsättningar att man även har andra momspliktiga intäkter i sin näringsverksamhet. Att som är relativt vanligt förekommande göra en överenskommelse att jordägaren söker EU-stöd för sin mark och låter en annan person bruka marken utan att betala arrende, är inte något vi rekommenderar. Det kan innebära att Skatteverket anser att det saknas momspliktig verksamhet kopplad till de utgifter man vill dra av moms för och neka avdrag för momsen.

Uttag av produkter och tjänster

Uttag av produkter som producerats från fastigheten och där kostnaderna för produktionen dragits av, ska tas upp som inkomst i verksamheten med utgångspunkt från marknadsvärdet och moms ska i förekommande fall beräknas. Kostnader som avser både privatdelen och näringsverksamheten så som försäkringspremie, el med mera ska i stället fördelas mellan privat uttag och kostnad i näringsverksamheten i samband med att fakturan bokförs. Vissa saker som exempelvis uttag av ved och andra bränslen för uppvärmning av privatbostad på fastigheten är undantagna från beskattning.

Uttagsbeskattning och underprislagen

Många gånger ska vissa tillgångar överlåtas samtidigt med fastigheten, exempelvis inventarier och lager. I allmänhet kan dessa överlåtas på ett skattemässigt gynnsamt sätt, trots att de bokförda värdena i många fall är avsevärt lägre än de verkliga marknadsvärdena.

Reglerna för så kallade underpris-överlåtelser är komplicerade och ska stora värden överlåtas bör man söka sakkunnig hjälp.

Lager och djur

Som tillgång i bokslutet ska varje år de varor och djur som tillhör näringsverksamheten tas upp. Varor värderas till det värde man köpt in dem för eller när det gäller foder och spannmål etcetera det värde man beräknar att det kostat att producera varorna.

För djur fastställer Skatteverket årligen värden, vilket i korthet innebär att de lägst får tas upp till ett värde som är 85 % av en av Skatteverket beräknad produktionskostnad. För djur där värde inte beräknats eller för särskilt dyrbara djur får värdet beräknas till lägst 85 % av anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. Även hästar finns uppräknade och kan precis som andra djur vara en del av näringsverksamheten. Hästar som främst är för privatbruk är dock inte en del av näringsverksamheten utan anses vara privata tillgångar och kostnader för dessa får därmed heller inte dras av i verksamheten.

Är värdet av det sammanlagda lagret 5 000 kr eller lägre behöver som tidigare nämnts inte lagret tas upp som tillgång i ett förenklat årsbokslut.

Bilar och resor

Bil som enbart används i näringsverksamheten är under vissa förhållanden att betrakta som innehav av vilken maskin som helst. Speciella regler gäller för moms och hur mycket respektive lite bilen får användas och reglerna är relativt komplicerade. Används bilen privat, där även resor till och från fastigheten ingår för den som inte bor där, ska ett skattepliktigt förmånsvärde beräknas.

Används privatbil delvis i närings-verksamheten kan man få avdrag med 25 kr per mil för resor som är nödvändiga för verksamheten. Man skiljer på resor i verksamheten för till exempel inköp av varor och resor till och från verksamheten där det finns begränsningar av avdragsrätten. Bor man på fastigheten behövs i regel ingen uppdelning förutom då resorna avser både privata ärenden och företagets ärenden. Körjournal rekommenderas för såväl privatbil som används i verksamheten som för företagsbil som man inte använder privat.