Det finns indirekta och direkta skatter. Den viktigaste indirekta skatten är mervärdesskatt (moms), som tas ut vid konsumtion av de flesta varor och tjänster.

Andra typer av indirekta skatter är till exempel punktskatter på bensin, alkohol och energi. De indirekta skatterna tas alltså inte ut via skattsedeln, utan i matbutiken, på bensinstationen och så vidare.

Direkta skatter är däremot de som tas ut direkt från fysiska och juridiska personers slutliga skatt.

Underlaget för direkt skatt utgörs av inkomster av olika typer samt ägande och överlåtelse av egendom.

Direkt skatt utgörs av både kommunal och ibland även statlig skatt. Kommunalskatt går till både kommun och regioner. Den tidigare församlingsskatten till kyrkan har ersatts av separata kyrko- och begravningsavgifter. Det är bara fysiska personer och dödsbon som betalar kommunalskatt på vissa av sina inkomster.

Aktiebolag betalar ingen kommunalskatt utan beskattas separat med bolagsskatt på sitt överskott. Staten tar dessutom ut speciella skatter på ägande genom bland annat fastighetsavgift och Public serviceavgift. Förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten är sedan många år avskaffade.

Olika slag av inkomster

Det finns tre olika slag av inkomster:

• Tjänst
• Näringsverksamhet
• Kapital

Till tjänst räknas löne- och pensionsinkomster samt vissa hobbyinkomster. Inkomst av näringsverksamhet är inkomster av jord och skog, hyreshus eller inkomster av annan bedriven rörelse. Alla inkomster i ett aktiebolag är inkomst av näringsverksamhet och beskattas för sig. Till kapital hör bland annat ränteinkomster och aktieutdelningar, privata låneräntor, intäkter från hus och bostäder som nyttjas av ägaren eller dennes släktingar, privata vinster eller förluster vid försäljning av egendom (aktier, fastigheter och liknande).

Skattesatserna är olika

Det är olika skattesatser i de olika inkomstslagen. För fysiska personer tas det ut kommunalskatt på förvärvsinkomster, det vill säga utifrån de sammanlagda inkomsterna av tjänst och näringsverksamhet. Kommunalskatten varierar mellan kommunerna, men ligger i genomsnitt på cirka 32 %.

När beskattningsbar förvärvsinkomst överstiger brytpunkten (skiktgränsen) vid 598 500 kr (inkomstår 2023) tar staten ut 20 % i skatt på överskjutande belopp, vilket ger en marginalskatt på cirka 52 %. Marginalskatt är som bekant skatten på den sist intjänade kronan.

Inkomster av kapital beskattas, oavsett inkomsternas storlek, med en statlig skatt på 30 %. Det faktiska skatteuttaget på vissa försäljningsvinster (kapitalvinster) kan dock bli lägre än 30 % genom att de bara delvis är skattepliktiga.

Aktiebolag betalar 20,6 % i statlig skatt. Ägarna till aktiebolaget beskattas dock ytterligare en gång när vinstmedel delas ut ur bolaget (dubbelbeskattning).

Sociala skatter/avgifter tillkommer

Som anställd erlägger man sina sociala avgifter på lönen genom att arbetsgivaren betalar in dessa som arbetsgivaravgifter. 2023 ligger de som regel på 31,42 % av lönen.

Så gott som alla inkomster av näringsverksamhet beläggs också med sociala avgifter. Aktiva näringsidkare betalar egenavgifter på sina överskott från verksamheten, med i regel 28,97 %. Egenavgifterna är avdragsgilla, vilket gör att de “kostar” drygt 22 %. För främst äldre aktiva jord- och skogsägare är emellertid egenavgifterna reducerade. För pensionärer, som antingen fyllt 66 år vid årets ingång eller som tagit ut hel ålderspension under hela året, är egenavgifterna 10,21 % i form av enbart ålderspensionsavgift. Detsamma gäller den som har haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning under någon del av året.

För de jord- och skogsägare som är födda 1938 och senare ger egenavgifterna sociala förmåner i form av pensions- och sjukpenninggrundande inkomst med mera.

Egenavgifterna på inkomst av aktiv näringsverksamhet får också sättas ned i vissa fall. Nedsättningen är 7,5 % av avgiftsunderlaget för egenavgifter, vilket minst måste uppgå till 40 000 kr. Minsta nedsättning av egenavgifterna är därmed 3 000 kr och kan som mest uppgå till 15 000 kr för 2023. För äldre aktiva jord- och skogsägare enligt ovan gäller dock inte reglerna om nedsättning. Övriga jord- och skogsägare (passiva brukare), oftast utbor, barn eller pensionärer, ska också betala sociala avgifter, i form av särskild löneskatt på 24,26 %. Löneskatten är avdragsgill, vilket gör att den ”kostar” knappt 20 %. Löneskatten ger dock inga sociala förmåner utan är en ren skatt.

Gränsen mellan aktiv och passiv är i princip att man ska ha arbetat 1/3 årsarbetstid (cirka 500 – 600 timmar) i verksamheten. I mindre verksamheter som främst baseras på den egna arbetsinsatsen ställs däremot lägre tidskrav för att man ska räknas som aktiv.
Summan av inkomstskatt och avdragsgilla sociala avgifter gör att marginalskatten 2023 på inkomst av näringsverksamhet, till exempel från skogsbruk, mycket förenklat kan sägas vara:

Beskattningsbar inkomst, kronor (tjänst + näring)	Passiv ägare	Aktiv ägare
0 – 598 500 kr	45 %	47 %
598 500 kr och uppåt	61 %	63 %

Vissa nedsättningar av egenavgifterna och olika skattereduktioner, exempelvis jobbskatteavdrag (skattereduktion för aktiva förvärvsinkomster), kan förekomma. Jobbskatteavdraget, som beräknas av Skatteverket, varierar med storleken på dels inkomst och dels kommunal skattesats. En beskattningsbar aktiv förvärvsinkomst på 300 000 kr ger som exempel en skattereduktion med ca 23 000 kr för den som är under 65 år vid beskattningsårets ingång. För den som är över 65 år vid beskattningsårets ingång blir istället motsvarande jobbskatteavdrag hela 30 000 kr. Dessa faktorer ingår inte i tabellen ovan.

Grundavdrag

Det är inkomster som träffas av beskattning, det vill säga intäkter minus avdragsgilla kostnader. En del inkomster blir dock skattefria genom grundavdrag. Detta behöver inte yrkas i deklarationen, utan sker i samband med Skatteverkets skatteberäkning.

Det är bara inkomst av tjänst och aktiv näringsverksamhet som ger rätt till grundavdrag. Lägsta grundavdraget 2023 på låga inkomster är 22 300 kr och trappas därefter upp till som högst 40 500 kr vid inkomster kring 130 000 kr.

Grundavdraget minskar sedan successivt och blir som lägst 15 400 kr på högre inkomster. Pensionärer får skattelättnad genom ett förhöjt grundavdrag.

För aktiva skogsägare som är pensionärer, det vill säga som antingen fyllt 66 år vid årets ingång eller som tagit ut hel ålderspension under hela året, kan sammantaget noteras att skattesituationen för näringsinkomster ofta är god. Detta gäller särskilt för de pensionärer som inte har så hög pension. Låga egenavgifter i kombination med förhöjda jobbskatte- och grundavdrag medför att marginalskatten på dessa näringsinkomster ofta är mellan 15 – 20 %.

För många äldre aktiva jord- och skogsägare är det således mer lönsamt att skatta fram överskott från skogen som inkomst av näringsverksamhet istället för att använda möjligheterna till räntefördelning.

EXEMPEL

Harald (född 1937) och Gusten (född 1940) äger var sin skogsfastighet där de är aktiva i sitt brukande. Deras respektive pensionsinkomst från tidigare yrkesverksamhet är cirka 150 000 kr per år.

De har avverkat en del på sina fastigheter under 2023 och båda väljer att redovisa 100 000 kr i överskott, före avdrag för egenavgifter, vilket medför en skatt på näringsinkomsten för Harald och Gusten om ca 17 000 kr respektive 24 000 kr. Detta tack vare att Harald endast betalar den låga särskilda löneskatten och Gusten betalar ålderspensionsavgift och den låga särskilda löneskatten i kombination med förhöjda grund- och jobbskatteavdrag. Den goda skattesituationen gör också att de kan passa på att ta ut pengar från sina skogskonton eller återföra tidigare gjorda fonderingar och skatta fram lämpligt belopp som inkomst av aktiv näringsverksamhet.

Underskott kan uppkomma

Underskott innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av deklarationen.

Underskott i näringsverksamhet kan oftast inte kvittas mot andra inkomstslag, utan blir kvar i verksamheten till kommande år. Underskott är personliga och kan aldrig överlåtas till någon annan, förutom att oskiftat dödsbo har rätt att överta den avlidnes underskott. Man får samla på sig underskott år efter år utan tidsgräns och kvitta mot kommande överskott. Om inte förr, så får man utnyttja sina uppsamlade underskott den dag man upphör med verksamheten.

Underskottet minskar då exempelvis vinst vid försäljning av näringsfastighet. Finns inga försäljningsvinster av näringsfastighet att kvitta underskottet mot kommer det istället till nytta som ett förlustavdrag beskattningsåret efter att verksamheten upphört. 70 % av förlusten får då yrkas som ett avdrag i kapital.

Det kvoterade förlustavdraget får dessutom fördelas fritt över de tre närmaste beskattningsåren efter att verksamheten upphört, vilket är en fördel om underskottet i kapital annars skulle bli ”för stort” för att kunna utnyttja.

Underskott av aktiv näringsverksamhet får dock under vissa förutsättningar yrkas som allmänt avdrag, det vill säga mot främst inkomst av tjänst. Avdrag får endast yrkas för de fem första verksamhetsåren och uppgå till maximalt 100 000 kr årligen.

Totalt underskott i kapital kan uppkomma till exempel om man har stora privata låneräntor eller gör kapitalförlust vid försäljning av egendom. I så fall minskar skatten på skattsedeln med 30 % av underskottet i kapital om detta uppgår till maximalt 100 000 kr.

Om kapitalunderskottet däremot är större får man endast tillgodoräkna sig skatteminskning med 21 % på den del av underskottet som överstiger 100 000 kr.

Kapitalunderskott kan bara minska inkomstskatt och fastighetsskatt/fastighetsavgift, inte till exempel sociala avgifter. Underskott i kapital får inte sparas till kommande år om det inte kan utnyttjas samma år det uppkommer.

Inkomstdeklarationen

Den så kallade skatteförfarandelagen reglerar bland annat deklarationsprocessen, kontrolluppgifter och betalning av preliminär skatt.

Fysiska personer och svenska dödsbon skall lämna in en, delvis förtryckt, inkomstdeklaration senast 2 maj. Dock finns möjlighet att ansöka om anstånd att lämna deklarationen.

För jord- och skogsägare samt andra näringsidkare innebär detta att många uppgifter i inkomstslagen tjänst och kapital förtrycks, medan det fortfarande krävs särskilda bilagor för näringsverksamheten. Inkomstdeklarationen som lämnas under perioden mars till 2 maj avser året innan, det så kallade beskattningsåret. Beskattningsår och inkomstår är två ord för samma sak.

Deklarationen granskas sedan av Skatteverket till och med november månad året efter beskattningsåret. Under den perioden kan de besluta om förändringar i deklarationen till både för- och nackdel för deklaranten. Från juni till senast i mitten av december kommer sedan skattsedeln med besked om slutlig skatt.

Skatteverket kan dock som huvudregel begära omprövning till nackdel för den skattskyldige till och med 31/12 året därpå, den så kallade tvåårsfristen. Inom sex år efter beskattningsårets utgång kan Skatteverket även ompröva vissa skattemässiga avgifter till nackdel för den skattskyldige, vilket kallas efterbeskattning. Inom denna tidsperiod har Skatteverket också möjlighet att ompröva taxeringen till fördel för jord- och skogsägaren. Man har givetvis rätt att även själv begära sådan omprövning.

Skattekonto och F-skatt

Alla som betalar skatt och avgifter i Sverige har ett så kallat skattekonto hos Skatteverket. Samtliga inbetalningar som man gör till Skatteverket bokförs på det egna skattekontot.

För varje månad det har skett en transaktion på kontot sker en avstämning varefter Skatteverket i regel skickar ut ett kontoutdrag. Avstämning sker dessutom i samband med att man får sitt slutskattebesked. Det skickas som senast ut till jord- och skogsägare samt andra näringsidkare i december året efter beskattningsåret och visar om det är överskott eller underskott på skattekontot. Många får sina slutskattebesked redan i perioden juni till september.

Överskott på skattekontot ger intäktsränta. Underskott medför kostnadsränta, där räntan beräknas dag för dag på den sammanlagda skulden. Utgiftsräntan på skattekontot är inte avdragsgill i deklarationen, intäktsräntan skall inte heller tas upp till beskattning.

Om man bedriver näringsverksamhet kan man efter ansökan hos Skatteverket bli godkänd för F-skatt. Godkännandet innebär att uppdragsgivare inte själva behöver dra skatt eller betala sociala avgifter på utbetalningar som sker till uppdragstagaren.
Skatteverket beslutar då också om vilka eventuella belopp som varje månad skall inbetalas som preliminärskatt, till det egna skattekontot. Om godkännandet för F-skatt missbrukas, skatt och avgifter inte redovisas och betalas eller inkomstdeklarationen inte lämnas in, kan godkännandet för F-skatt bli återkallat.

Redovisning av företagets resultat i deklarationen

Nuvarande skatteregler avseende näringsverksamhet tillkom i mitten av 1990-talet. Reglerna är i princip oförändrade sedan dess.

Syftet med regelverket är att beskattningen av enskilda näringsidkare ska jämställas med den skattesituation som gäller för aktiebolag.

Följande förenklade schema visar i vilken ordning inkomst av näringsverksamhet ska beräknas och visar alltså hur deklarationsblanketten NE är uppbyggd:

1. Nettoresultat av verksamheten inklusive
   värdeminskningsavdrag, uttag och 
insättning avseende skogskonto samt 
sparade underskott (+/-)
2. Räntefördelning (+/-)
3. Återföring av gamla periodiseringsfonder (+)
4. Avsättning till ny periodiseringsfond (-)
5. Förändring av expansionsfond (+/-)
6. Pensionsförsäkringspremie (aktiva brukare) (-)
7. Justeringar för sociala avgifter och 
sjukpenning (+/-)

Inkomst eller underskott av näringsverksamheten (+/-)

Som det kommer att märkas när dessa avdrags- och avsättningsmöjligheter närmare gås igenom är att det är viktigt i vilken ordning de yrkas.

Om man utnyttjar möjligheterna till framför allt räntefördelning ihop med viss framförhållning blir den faktiska marginalskatten för många näringsidkare 30 %. För aktiva pensionärer kan emellertid marginalskatten många gånger vara så låg som 15 – 20 %.

Det kan i sammanhanget inte nog betonas vikten av en noggrann planering av sin verksamhet så att man med hjälp av de planeringsmöjligheter som beskrivits ovan kan hålla beskattningen på en utifrån systemets utformning rimlig nivå. Felaktigt agerande leder ofta till onödigt stora skatteuttag. Tveka inte att ta hjälp av en kompetent rådgivare eftersom kostnaden för rådgivningen oftast är försumbar jämfört med vad man har att vinna på det.

Digitala tjänster

Många av de ärenden som förut krävde ifyllande av blanketter kan göras direkt på olika myndigheters hemsidor. Sidan verksamt.se är dessutom en sammankoppling av olika myndigheter där uppgifter till exempelvis Skatteverket och Bolagsverket kan ändras samtidigt.

Blanketter, exempelvis Inkomstdeklarationen, som tidigare kom med posten kan nu styras om till att komma till ett digitalt arkiv som kivra.se eller minmyndighetspost.se vilket innebär att man kan ha alla dokument tillgängliga i sin telefon eller dator.

Att deklarera inkomst eller redovisa moms och arbetsgivaravgifter direkt via nätet är praktiskt och vill man inte göra det själv så kan fullmakt ges till rådgivare att göra det. Att ge sin rådgivare en fullmakt till sin deklaration eller skattekonto på nätet innebär dessutom att en uppgift som saknas vanligtvis kan inhämtas på ett enkelt sätt.