Grunden för skogsavdrag är att beskattning ska ske för skogens avkastning, inte för kapitaluttag ur skogen. Man kan jämföra det med en bankbok, där man beskattas för räntan, men inte för uttag. Rätten till skogsavdrag knyts dels till skogens anskaffningsvärde, dels till aktuella skogsintäkter.

Nya anskaffningsvärden kan bara tillkomma vid köp och byte. Med anskaffningsvärde menas så stor del av köpeskillingen som belöper på skog. Huvudregeln är att köpeskillingen ska fördelas enligt samma proportioner som taxeringsvärdet har.

Fysisk person medges skogsavdrag under sin innehavstid med 50 % av anskaffningsvärdet. Juridiska personer som förvärvar skog medges skogsavdrag under sin innehavstid med 25 % av anskaffningsvärdet.

• 50 % av likvid för avverkningsrätt (rotpost, avverkningsuppdrag och leveransrotköp)
• 30 % av leveransvirkeslikvid och egna uttags värde.

Det minsta skogsavdrag man får yrka ett enskilt år är 15 000 kr. På samägda fastigheter är gränsen 3 000 kr/delägare, om de tillsammans haft möjlighet att yrka skogsavdrag på 15 000 kr.

Beloppsgränserna gäller inte om avdraget omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.

Vid bland annat tillköp av mark och för dödsbon gäller vissa andra regler för skogsavdrag.

1/1 2023 köper Stina skogsfastigheten Fall 1:4 för 1 200 000 kr. Hennes lagfartskostnad blir 18 825 kr. Av fastighetens taxeringsvärde belöper 80 % på skog. 2023 säljer Stina också en rotpost för 400 000 kr och leveransvirke för 40 000 kr.

Stinas anskaffningsvärde blir:
1 200 000 x 80 % = 960 000 kr.

Stinas skogsavdragsutrymme blir:
960 000 x 50 % = 480 000 kr.

2023 kan Stina yrka skogsavdrag på 400 000 x 50 % + 40 000 x 30 % = 212 000 kr. Resterande 268 000 kr av skogsavdraget blir kvar att utnyttja till kommande år.

Om man blir ägare till en fastighet genom till exempel arv eller gåva skapas inga nya skogsavdrag. Istället övertar man den tidigare ägarens eventuella outnyttjade skogsavdrag.

I samband med arv och gåva förekommer ofta att förvärvaren erlägger en likvid för fastigheten, så kallad arvskifteslikvid respektive motprestation. Trots att dessa likvider ofta uppgår till betydande belopp, skapas aldrig några nya skogsavdrag. Om fastigheten säljs måste gjorda skogsavdrag i allmänhet tas upp som inkomst i näringsverksamheten. Om en kapitalförlust uppstår vid en försäljning ska dock skogsavdragen först återläggas i kapitalvinstberäkningen tills det att kapitalförlusten är täckt. Överskjutande del återförs sedan i näringsverksamheten. Vid en delförsäljning av fastighet ska skogsavdrag proportionellt återföras när del av fastighet säljs som medfört det ökade skogsavdragsutrymme.

Rationaliseringsförvärv

Rationaliseringsförvärv innebär att förvärvet av en annan fastighet eller tillskottsmark ”förbättrar” brukningsenheten, det vill säga gör den större och bärkraftigare, ger den bättre arrondering och så vidare.I så fall finns lite gynnsammare regler för skogsavdrag.

Dessa regler gäller emellertid inte för köpare som är juridisk person.

Inköpskostnaderna (lagfarts- och lantmäterikostnader), som annars inte är direkt avdragsgilla, får läggas till köpeskillingen för fastigheten, vilket därigenom höjer skogsavdragsutrymmet något.

Den stora fördelen är dock att man kan yrka sina skogsavdrag i snabbare takt. Under förvärvsåret och de fem därpå följande kalenderåren kan man nämligen yrka skogsavdrag med 100 % av likvid för avverkningsrätt samt 60 % av leveransvirkeslikvid och egna uttags värde. Skulle avdragsutrymmet inte vara fyllt inom ”sexårsperioden” blir avdragstakten därefter den normala (50 och 30 %).

I syfte att skapa klarhet avseende vad som kan anses utgöra rationaliseringsförvärv, har Skatteverket kommit med ett ställningstagande i frågan. Skatteverket anser i korthet att den tidigare ägda eller förvärvade fastigheten arealmässigt inte får vara obetydlig (10 % eller mindre) i relation till den nya brukningsenheten. En brukningsenhet som åtminstone har 400 ha produktiv skogsmark anses vara rationell och en redan rationell brukningsenhet kan inte heller bli mer rationell av ytterligare fastighetsköp. Vidare anses vägavståndet inte få överstiga tre mil mellan fastigheterna för att det skall anses vara ett rationaliseringsförvärv. Skatteverket anser dock att vissa omständigheter, exempelvis märkbara arronderingsförbättringar, bättre tillgång till väg etc. kan bidra till ett rationaliseringsförvärv, trots att arealkravet inte är uppfyllt. Det ligger på fastighetsägaren att visa att det föreligger ett rationaliseringsförvärv. Kartmaterial och intyg från en sakkunnig person är exempel på underlag som kan användas. I december 2023 kom ett nytt rättsfall från HFD som sannolikt underlättar att få igenom skogsavdrag enligt reglerna om rationaliseringsförvärv. 

Stina i exemplet ovan ägde sedan tidigare fastigheten Fall 2:2 och köper nu Fall 1:4. Det blir godkänt som ett rationaliseringsförvärv. Nu får hon räkna ut sitt skogliga anskaffningsvärde inklusive lagfartskostnaden till: (1 200 000 + 18 825) x 80 % = 975 060 kr.

Stinas skogsavdragsutrymme blir därmed: 975 060 x 50 % = 487 530 kr.

2023 kan Stina yrka skogsavdrag med 400 000 x 100 % + 40 000 x 60 % = 424 000 kr.

Resterande 63 530 kr av skogsavdraget blir kvar att utnyttja till kommande år.

Observera att själva skogsavdragsutrymmet inte blir så mycket högre om förvärvet kan klassas som ett rationaliseringsförvärv. Däremot kan man yrka sina skogsavdrag i snabbare takt. Man kan också uttrycka det som att det går åt mindre skogsavverkning för att fylla sitt skogsavdragsutrymme efter ett rationaliseringsförvärv.
Det spelar för övrigt ingen roll skattemässigt vilken skogsfastighet Stina avverkar på för att yrka sitt skogsavdrag.