Räntefördelningen innebär ofta goda möjligheter att skatta fram skogsintäkter ur verksamheten till 30 % skatt. Pengarna kan därefter om man så vill användas för privat konsumtion i olika former, bilbyten, värdepappersköp, resor, privata låneräntor med mera utan att någon ytterligare skatt kommer ”surt efter”. Regelverket är relativt komplicerat.

Fysiska personer och dödsbon medges avdrag i näringsverksamhet för en schablonmässigt framräknad ränta på det egna kapital som finns i verksamheten. Detta så kallade fördelningsbelopp (”räntebelopp”) blir istället intäkt av kapital, där skattesatsen som bekant är 30 %. Räntefördelning möjliggör även kvittning mot olika avdrag i kapital, som exempelvis privata låneräntor.

För 2023 uppgår räntesatsen vid räntefördelning till 7,94 %. Räntesatsen varierar mellan olika inkomstår (i förhållande till statslåneräntan) och för 2024 gäller 8,62 %.

Underlaget för räntefördelning utgörs av det egna kapital, tillgångar minus skulder, som finns i näringsverksamheten vid årets ingång. Detta underlag måste överstiga 50 000 kr för att räntefördelning ska kunna beräknas.

Utgångspunkten vid värdering av tillgångar och skulder är att de ska värderas till 100 % av sitt bokförda värde.

Värdering av tillgångar

Lantbruksfastighet värderas som huvudregel till 100 % av anskaffningsvärdet minus gjorda värdeminskningsavdrag, det vill säga 100 % av inköpspriset minus gjorda skogsavdrag med mera.

Alternativt får fastighet förvärvad före 1991 anses förvärvad 1/1-1993 och värderas till viss andel av 1993 års taxeringsvärde. Lantbruksenhet får därvid tas upp till 39 % av nämnda taxeringsvärde. Motsvarande belopp för småhusenhet är 54 %. Observera att senare höjningar av taxeringsvärdet inte får beaktas i detta avseende.

Ett värdeminskningsavdrag som något inkomstår under tiden 1981-1992 överstigit 10 % av taxeringsvärdesandelen minskar dock i sin helhet fastighetens värde i beräkningen. Ett värdeminskningsavdrag från och med inkomstår 1993 minskar alltid fastighetens värde. Notera också att tomt och bostadsbyggnad som skattemässigt utgör privatbostad aldrig får ingå i beräkningen.

Inventarier, lager, rörelsemedel och andra rörelsetillgångar värderas som sagt till 100 % av sitt bokförda belopp. Skogskontomedel värderas dock endast till 50 % som tillgång, eftersom det är obeskattade belopp.

Dessutom höjer föregående inkomstårs outnyttjade underskott och sparade räntebelopp i sin helhet underlaget för räntefördelning.

Obeskattad betalningsplan får inte räknas med i underlaget. Rörelsekapital skall i princip vara på inlåningskonto i bank eller sparkonto hos ekonomisk förening för att få medräknas i näringsverksamheten.

Värdering av skulder

Som skuld vid årets ingång räknas bland annat de bank- och hypoteksskulder som belöper på näringsverksamheten.

Vidare räknas gjord avsättning till framtida skogsföryngring och periodiseringsfond till 100 % som skuld. Gjord avsättning till expansionsfond räknas till 79,4 % som skuld.

Sören köpte skogsskiftet Torrby 1:7 för 800 000 kr 2001. För år 2003 yrkade han 250 000 kr i skogsavdrag.

1/1 2023 har Sören 100 000 kr på skogskonto, 150 000 kr på rörelsekonto samt 200 000 kr i en obeskattad betalningsplan hos en virkesköpare. Sörens skulder uppgår till 300 000 kr.

Detta ger följande beräkning:
Torrby 1:7, anskaffningsvärde + 800 000 kr
Gjorda värdeminskningsavdrag – 250 000 kr
Skogskonto, 100 000 x 50 % + 50 000 kr
Rörelsekonto i banken + 150 000 kr
Summa tillgångar + 750 000 kr
Skulder – 300 000 kr
Underlag för räntefördelning 1/1 2023 + 450 000 kr

Räntebelopp får sparas

Räntefördelning är frivillig att utnyttja. Räntebelopp som inte utnyttjas förs vidare till påföljande inkomstår som sparat räntebelopp och kan därmed utnyttjas mot kommande års intäkter.

Om realtillgångar övergår i samband med gåva, bodelning, arv eller testamente får förvärvaren på vissa villkor ta över sparat räntebelopp. Med realtillgångar menas andra tillgångar i näringsverksamheten än kontanter, bankmedel och liknande tillgångar. Om inte samtliga realtillgångar i verksamheten övergår får sparat räntebelopp bara tas över till så stor del som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i den tidigare ägarens näringsverksamhet.

Vidare kan sparat räntebelopp också kvittas mot avsatta periodiserings- och expansionsfonder det år verksamheten upphör, vilket kan vara gynnsamt för överlåtaren.

Sören i föregående exempel har ett överskott före avdrag för räntefördelning på 40 000 kr 2023.

Han väljer att utnyttja hela sitt räntebelopp på 450 000 kr × 7,94 % = 35 730 kr. Detta medför att hans överskott sjunker ned till 40 000 kr – 35 730 kr = 4 270 kr efter avdraget. I och med att han yrkar avdrag för räntefördelning får han ta upp 35 730 kr som en intäkt i inkomstslaget kapital.

Låt oss anta att Sören har 450 000 kr i årslön och att han har lån på sitt privata boende. Hans årliga låneräntor uppgår till cirka 36 000 kr.

Sörens kapitalintäkt från skogsfastigheten kan således betala låneräntorna på villan med full kvittningseffekt.

Negativ räntefördelning

Om skulderna överstiger tillgångarna kan detta medföra negativ räntefördelning. Detta innebär att ett belopp ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet och motsvarande avdrag medges i kapital.

Vid negativ räntefördelning gäller speciella regler, men effekten blir ogynnsam för de flesta.

Det negativa kapital som fanns 1/1-1994 anses dock vara noll kronor och orsakar därmed inte någon negativ räntefördelning.

Negativ räntefördelning kan uppkomma när någon övertar en fastighet genom arv eller gåva, samtidigt som skuldsättning sker. Denna effekt kan dock ofta elimineras, som vi kommer att beröra i nästa stycke.

Särskild post kan vara viktig

I samband med fastighetsöverlåtelser uppstår ibland betydande skuldsättning för den nye ägaren, kanske till överlåtaren eller till vanliga kreditinstitut. Observera att ett ägarbyte genom bland annat arv och gåva då kan medföra negativ räntefördelning för förvärvaren, vilket oftast försämrar dennes skattesituation. Dessutom kan möjligheten till expansionsfondsavsättning minska eller helt försvinna.

Orsaken är att inga nya anskaffningsvärden skapas på fastigheten i fråga, trots att stora skulder uppkommit.

I överlåtelser genom bland annat arv och gåva får dock förvärvaren av en näringsfastighet beräkna en så kallad särskild post, som ”nollställer” det negativa kapitalunderlag som uppkommer vid överlåtelsetillfället. Den särskilda posten kan emellertid inte ligga till grund för positiv räntefördelning.

Reglernas konstruktion möjliggör även övertagande och bibehållande av expansionsfond, trots negativt kapitalunderlag.

Den särskilda posten är inte tidsbegränsad, men skulle kapitalunderlaget något år bli positivt upphör den därefter helt och hållet.