Ersättningsfonder är kanske inte så välkända, men ger mycket bra avdragsmöjligheter för att hantera ersättningar som utbetalas då skador uppkommit på grund av brand eller annan olyckshändelse i näringsverksamheten. För skogsägare är ersättningsfonder dessutom extra intressanta att känna till, eftersom de även kan användas vid vissa tillfällen då fastighet avyttras. Både fysiska och juridiska personer kan använda ersättningsfond. Avdrag medges för avsatta belopp till ersättningsfond för:

• Inventarier
• Byggnader och markanläggningar
• Djurlager i jordbruk och renskötsel
• Mark

Vad ger rätt till avdrag?

Ersättningar som utbetalats på grund av brand eller annan olyckshändelse för ovanstående typer av tillgångar i näringsverksamheten ger rätt till motsvarande avdrag om avsättning sker till ersättningsfond. Dessutom ger följande, tämligen vanliga situationer, rätt att yrka avsättning till ersättningsfond:

• Om fastighet tagits i anspråk via expropriation eller liknande förfarande.
• Om fastighet avyttrats under sådana förhållanden att det kan anses vara en tvångsavyttring.
• Om fastighet avyttras som ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering.
• Om fastighet avyttras till staten därför att den på grund av flygbuller inte kan bebos.
• Om förfoganderätten till fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller andra författningar och ersättningen är en engångsersättning.

Hur beräknas avdraget?

Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp i deklarationen.
För inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager finns dessutom vissa spärregler som vi inte närmare berör här.

För fastighet uppgår högsta möjliga avdrag till summan av den nominella kapitalvinsten och de medgivna värdeminskningsavdrag som ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.

Ändamål

I princip ska ersättningsfond användas för anskaffning av samma slags tillgångar som avsättningen avsett. Vissa undantag från detta finns emellertid, då exempelvis en ersättningsfond för inventarier får användas för investering i djurlager.

Avseende ersättningsfond för mark, får den användas för anskaffning av jord- och skogsbruksmark var som helst inom landet, till och med inom EES-området om man så vill. Observera att skogsavdragsutrymme får skapas även för de belopp som motsvarar ersättningsfonden vid köp av skogsmark.

Fonden kan som huvudregel tas i anspråk för tillgångar som anskaffats efter utgången av det beskattningsår som avsättningen gjorts. För byggnader, markanläggningar och mark får fonden emellertid även tas i anspråk för tillgångar som anskaffats under samma beskattningsår som ersättningen tas upp till beskattning.

Vad händer när fonden tas i anspråk?

När beloppet i en ersättningsfond tas i anspråk utgör det inte skattepliktig intäkt. Effekten blir istället att utgiften för det som fonden avser inte får dras av, om utgiften annars skulle varit avdragsgill.

Om fonden används för att köpa anläggningstillgångar (exempelvis inventarier och byggnader) räknas som underlag för värdeminskningsavdrag endast den del som inte täcks av ersättningsfonden.

Om fonden används för köp av mark, minskas anskaffningsutgiften för marken med motsvarande belopp som fonden tas i anspråk med. Detta medför att skatteeffekten uppkommer först den dag som marken avyttras och omkostnadsbeloppet för fastigheten då reduceras med utnyttjad ersättningsfond.

Maria får pengar för ett naturreservat på en del av sin skogsfastighet under 2023, som resulterar i en kapitalvinst på 500 000 kr. Detta belopp sätter hon i sin helhet av till ersättningsfond i sin deklaration, så att ingen skatt uppkommer.

Något år senare köper hon ett skogsskifte i grannkommunen för 800 000 kr, varvid hon ianspråktar ersättningsfonden om 500 000 kr från 2023.

Det nya skogsskiftet får ett omkostnadsbelopp, som uppgår till köpeskillingen minus ersättningsfonden, dvs. 800 000 – 500 000 = 300 000 kr, vilket även blir det fastighetsvärde som Maria ska använda för sin räntefördelning.

Observera dock att Maria får ett nytt skogsavdragsutrymme baserat på hela köpeskillingen, dvs. 800 000 kr x 50 % = 400 000 kr.

Återföring till beskattning

Ersättningsfonden ska utnyttjas senast inom tre år efter det beskattningsår som avsättningen hänför sig till. Om så inte sker ska fonden återföras till beskattning i det inkomstslag som avsättningen är hänförlig. I särskilda fall kan Skatteverket dock ge dispens att förlänga avsättningstiden till maximalt sex år. En mängd andra orsaker, exempelvis att näringsverksamheten upphör, medför i allmänhet att fonden måste återföras till beskattning redan före utgången av treårsperioden.

Observera att för enskild näringsidkare ska alltid ersättningsfond för mark (kapitalvinst + eventuella återlagda värdeminskningsavdrag) återföras i inkomstslaget kapital.

För att motverka att avsättning till ersättningsfond sker i onödan ska den skattepliktiga intäkten vid återföring ökas med ett tillägg motsvarande 30 % av det återförda beloppet. Finns synnerliga skäl går det att slippa tillägget.