Som vi berättade i artikeln skatter och deklaration deklareras inkomster från jord- och skogsbruk på en fastighet som inkomst av näringsverksamhet. Alla näringsidkare skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Deklarationsblanketten för enskild näringsverksamhet heter NE, och skall användas av samtliga näringsidkare.
Alla inkomster av enskilt bedriven näringsverksamhet bildar en enda beräkningsenhet, med fri kvittningsmöjlighet mellan olika verksamhetsgrenar. Andel i handelsbolag liksom viss verksamhet i utlandet utgör däremot egna näringsverksamheter utan inbördes kvittningsmöjlighet.
En person som äger eller är delägare i flera olika lantbruksfastigheter skall som tidigare deklarera dessa tillsammans som en enda näringsverksamhet. Det spelar inte någon roll om dessa är belägna i olika delar av landet.
EXEMPEL
Yvonne äger en skogsfastighet i Dalarna och hälften av en annan skogsfastighet i Småland. I hemstaden Örebro äger Yvonne dessutom ett litet hyreshus, där hon har ett konditori. Hennes egen arbetsinsats på skogsfastigheterna och för hyreshuset är liten, men hon arbetar heltid i sitt konditori.Dessa verksamheter utgör en enda näringsverksamhet för Yvonne, med fri kvittningsmöjlighet mellan de olika verksamhetsgrenarna. Överskott i skogsbruket kan exempelvis kvittas mot underskott på hyreshuset och så vidare.
Genom att Yvonne arbetar mer än 500 timmar i verksamheten kommer denna i sin helhet att räknas som aktiv.
Vem beskattas för inkomster av jord- och skogsbruk?
Förutom ägare till lantbruksfastighet beskattas även till exempel arrendator, personer som låter avverka en vid fastighetsöverlåtelse förbehållen avverkningsrätt samt före detta ägare till lantbruksfastighet för vilka verksamheten endast består av skogskonton eller innestående betalningsplaner, för inkomst av jord- och skogsbruk.
Bokföringslagen
Jord- och skogsägare, liksom andra företagare, är bokföringsskyldiga enligt reglerna i bokföringslagen.
Förutom de krav som lagen ställer så är en ordnad bokföring i första hand till för att hjälpa fastighetsägaren att kunna följa upp sin verksamhet och styra den mot uppställda mål. Att själv, eller med hjälp av någon rådgivare, få den egna bokföringen fungerande på ett smidigt och överskådligt sätt är därför mödan väl värd.
Bokföring innebär att alla affärshändelser skall bokföras löpande. Kontanta in- och utbetalningar bokförs i regel senast följande dag och övriga affärshändelser bokförs så snart det kan ske. Till varje affärshändelse skall det finnas en verifikation, exempelvis en faktura eller ett kvitto som i löpande kronologisk ordning sätts in i en pärm eller sparas digitalt.
Bokföringen kan ske manuellt, exempelvis i de praktiska kassajournaler som finns framtagna speciellt för jord- och skogsbruk, eller i ett bokföringsprogram. Vid mer omfattande verksamheter är det idag också vanligt med elektronisk lagring av fakturor och ofta i kombination med fakturatolkning. Enligt bokföringslagen gäller att allt bokföringsmaterial måste arkiveras i minst sju år.
För de jord- och skogsägare som har en årlig omsättning som normalt är högre än 3 000 000 kr ska bokföringen ske enligt den så kallade faktureringsmetoden. Den innebär att bokföring sker både när man skickar, respektive tar emot, fakturor och när man får betalt, respektive betalar. Verksamhetsåret avslutas med ett årsbokslut enligt bokföringslagen via en balans- och resultaträkning. Upplupna kostnader och intäkter, periodiseringar och avsättningar för skogsvårdsåtgärder ska exempelvis beaktas i ett sådant årsbokslut. 2018 infördes ett nytt regelverk benämnt K2, för denna typ av företag. Det innebär inga stora förändringar jämfört med tidigare regelverk utan tvärtom en del förenklingar.
I bokföringslagen finns emellertid också regler om så kallat förenklat årsbokslut. Detta förenklade årsbokslut benämns även K1. Reglerna syftar till att förenkla redovisningen för mindre företag, med en omsättning som normalt uppgår till högst 3 000 000 kr, och tillåta dessa att redovisa den löpande verksamheten enligt kontantmetoden. Den innebär att fastighetsägaren i den löpande bokföringen får vänta med att bokföra inköp och försäljning tills betalning sker. Vid verksamhetsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. Årets verksamhet avslutas sedan med ett förenklat årsbokslut med balans- och resultaträkning.
Viktiga skillnader mot ett årsbokslut enligt bokföringslagens K2 regler är exempelvis att upplupna intäkter och kostnader i huvudsak inte ska beaktas samt att avsättning till skogsvårdsåtgärder inte får ske. Vidare ska förutbetalda kostnader och intäkter periodiseras, det vill säga hänföras till rätt beskattningsår, bara om de uppgår till mer än 5 000 kr. Samma gäller för ränteinkomster och ränteutgifter som endast ska periodiseras om de sammanlagt överstiger 5 000 kr. Det förenklade årsbokslutet färdigställs så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång, undertecknas av företagaren och arkiveras som ovan nämnts i minst sju år. Flertalet skogsägare väljer kontantmetoden för sin löpande redovisning och avslutar därmed verksamhetsåret med ett förenklat årsbokslut.
Så snart bokföringsskyldighet inträder är företagaren skyldig att upprätta en så kallad öppningsbalansräkning som visar vilka tillgångar som finns i verksamheten och hur de finansierats, det vill säga fördelningen av skulder och eget kapital.
Öppningsbalansräkningen kan upprättas på samma blankett som det förenklade årsbokslutet. Den förenklade redovisningen syftar också till att bokföringen mer direkt ska ligga till grund för beskattningen. Framsidan på deklarationsblanketten NE utgörs därför av samma balans- och resultaträkning som finns i det förenklade årsbokslutet.
Räkenskapsår
Enskilda företagare får endast använda kalenderår som räkenskapsår. Vid nystartad näringsverksamhet har man dock rätt att förlänga det första räkenskapsåret till maximalt 18 månader. En nybliven jord- och skogsägare som till exempel köpt sin fastighet i juli 2023 kan därmed välja att förlänga räkenskapsåret till den 31/12 2024. Första näringsdeklarationen behöver därmed inte upprättas förrän vid inkomstdeklarationen 2025, då även eventuell skogskontoinsättning vanligen sker. Första momsredovisning för ett helt år skulle med dessa förutsättningar sannolikt ske senast 12 maj 2025, om inte anstånd beviljas. Om en fastighet förvärvas före juli ett år så blir verksamhetsåret förkortat. När en verksamhet avvecklas får också räkenskapsåret förkortas till den dag då näringsverksamheten anses ha upphört.
Redovisningsmetod
En jord- och skogsägare som använder årsbokslut enligt bokföringslagens K2 regler ska redovisa sina intäkter och kostnader enligt så kallade bokföringsmässiga grunder.
Detta innebär att en fordran ska med som intäkt det år den uppkommit. Skuld för nedlagd kostnad blir i motsvarande mån avdragsgill i inkomstdeklarationen. Det spelar alltså ingen roll i inkomsthänseende om en faktura är betald eller inte vid årets utgång, utan det viktiga är till vilket år en intäkt eller kostnad hänför sig.
För jord- och skogsägare med förenklat årsbokslut görs som nämnts vissa avsteg från de bokföringsmässiga grunderna, vilket även gäller i det nya K2 regelverket. Samma 5 000 kr regel för periodisering av mindre fakturor återfinns även här och dessutom behöver årligen återkommande kostnader som varierar 20 % och mindre mellan olika år inte periodiseras.
EXEMPEL
Veronika har valt att redovisa sin löpande verksamhet enligt kontantmetoden och upprättar därmed ett förenklat årsbokslut vid utgången av 2022. Hon har fått 4 hektar röjning utförd under oktober 2023.Kostnaden blir 10 000 kr + moms.
Röjningskostnaden om 10 000 kr blir avdragsgill för henne antingen på beskattningsår 2023 eller 2024, beroende på när fakturan är daterad.
Om fakturan är daterad före årsskiftet drar hon av den som en vanlig kostnad i verksamheten och räknar även av momsen på 2023 oberoende av om hon hunnit betala fakturan eller inte före årsskiftet. Om inte fakturan är betald på 2023 redovisar Veronika den som en kostnad i resultaträkningen och i balansräkningen som en leverantörsskuld inklusive moms.
Om fakturan däremot kommer i början på 2024 och är daterad efter årsskiftet, drar hon istället av röjningskostnaden om 10 000 kr på beskattningsår 2024 och räknar även av momsen på samma år.
Om Veronika istället upprättat ett årsbokslut enligt K2 regelverket skulle röjningskostnaden dragits av för beskattningsår 2023 oberoende av om fakturan daterats på 2023 eller 2024. Momsen hade räknats av som ingående moms om fakturan daterats på 2023, men inte om den daterats på 2024.
Vid inkomstberäkningen ska hänsyn även tas till lagrets värde vid årets början och slut. Med lager menas tillgång avsedd att omsättas eller förbrukas i verksamheten. Det kan till exempel vara spannmål, hö, djur, gödning och olja. Leveransvirke som inte sålts eller inmätts räknas också som lager.
Lagret vid årets slut blir skattepliktig intäkt, medan avdrag medges för lagervärdet vid årets början. Om värdet av varulagret är under 5 000 kr behöver man inte ta upp något lager i det förenklade årsbokslutet.