Aktiebolag benämns tillsammans med handelsbolag, ekonomisk förening, stiftelser med flera som juridisk person. Här inräknas även större markägare som Svenska kyrkan och häradsallmänningar. Även dödsbo är formellt en juridisk person men skatteregler och förvärvsregler är mer lika de för fysiska personer än för övriga juridiska personer.

Då handelsbolag, ekonomisk förening och så vidare är väldigt ovanligt i sammanhanget jord- och skogsbruk jämfört med aktiebolag kommer det att i fortsättningen endast skrivas om aktiebolag.

Att köpa en fastighet via ett aktiebolag från en fysisk person är inte omöjligt men oftast svårt beroende på jordförvärvslagstiftningen som kräver att man beviljas förvärvstillstånd. Sådant tillstånd beviljas ytterst restriktivt och då oftast om själva jord- och skogsbruket är av underordnad betydelse jämfört med ex. vis byggnaderna på fastigheten. När en juridisk person köper en fastighet av en annan juridisk person krävs dock inget förvärvstillstånd om inte fastigheten ligger i glesbygdsområde.

När juridisk person förvärvar en fastighet är stämpelskatten 4,25 % istället för 1,5 % för fysisk person. Dessutom är skogsavdragsutrymmet hälften, 25 % av skogens anskaffningsvärde jämfört med den fysiska personens 50 %.

Vill en person som är ägare av en jord- och skogsfastighet testamentera sin fastighet till ett aktiebolag så går det bra eftersom detta inte kräver förvärvstillstånd för bolaget. Förfarandet är ovanligt men en möjlighet då större fastigheter ska föras över till kommande generationer via ett gemensamt ägande.

Överlåtelse av andelar kan sedan ske på ett enklare sätt genom att aktier i bolaget överlåts mellan delägarna. Viss struktur för samägandet ges dessutom genom reglerna i aktiebolagslagen. Samägande är dock alltid komplicerat oavsett ägandeform vilket beskrivs utförligare i ett tidigare kapitel.

Köper man en fastighet genom att köpa det bolag som redan äger fastigheten behövs heller inget förvärvstillstånd. Fastigheten har ju inte bytt ägare i och med att det ursprungliga bolaget kvarstår som ägare. Endast ägandet av bolaget i form av aktierna har bytt ägare.

Vanligare förekommande är däremot att man använder sig av ett s.k. driftsbolag för själva driften av verksamheten. Ofta äger då aktiebolaget djur, maskiner och allt som har med själva driften att göra inklusive att vara arbetsgivare för personalen. Ägarna av fastigheten arrenderar ut den eller del av den till driftsaktiebolaget. Ofta undantas skogsbruket från arrendet eftersom möjligheten till skogskontoinsättning och skogsavdrag är kopplade till redovisade skogsintäkter i samma förvärvskälla som ägandet av fastigheten. Skogskontoinsättning får dessutom endast göras av fysisk person och dödsbo, inte av aktiebolag.

Vill man ändå låta skogsbruket ingå i arrendet finns inget som hindrar detta men arrendeavgiften måste vara marknadsmässigt prissatt och var noga med att upprätta korrekta fakturor. Ett högre arrende än marknaden skulle betala ska beskattas som lön hos bolagets ägare. Samma princip om marknadsmässighet gäller för övrigt om man skulle välja att sälja virke eller avverkningsrätt till sitt bolag som i sin tur säljer vidare. En fastighetsägare som säljer till underpris ska i det fallet uttagsbeskattas för mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och fakturerat belopp.

Att skaffa ett aktiebolag är ganska enkelt. Antingen väljer man att köpa ett färdigt så kallat lagerbolag eller så nybildar man ett bolag vilket är relativt lätt. Man ska ha förberett sig genom att i bolagets namn ha reserverat minst 25 000 kr eller det belopp man valt till aktiekapital på ett särskilt konto hos sin bank.

Dessutom ska man vara klar på vilket namn man vill att bolaget ska ha, vilken verksamhet som ska bedrivas samt antalet styrelseledamöter. Är antalet ledamöter färre än tre måste det även finnas minst en suppleant. Vid två eller fler ledamöter ska dessutom en ledamot utses till ordförande. Något krav på att det ska finnas en VD finns inte i mindre bolag.

Kommer bolaget i genomsnitt inte att uppnå två av följande tre värden behöver bolaget heller inte ha auktoriserad eller godkänd revisor;

• Tre eller fler årsanställda
• 3 000 000 kr i omsättning
• 1 500 000 kr i balansomslutning

Aktiebolag kan till skillnad från en fysisk person välja att ha ett annat räkenskapsår än kalenderår så i samband med registreringen ska även önskat räkenskapsår anges. Första räkenskapsåret kan precis som hos fysisk person vara kortare eller längre än 12 månader dock aldrig längre än 18 månader. Man kan i efterhand ansöka om att byta räkenskapsår men byte till annat räkenskapsår än kalenderår kräver att man kan ange goda skäl för bytet. När bolaget är registrerat kan pengarna på bolagets konto användas som en del av rörelsekapitalet för att köpa förnödenheter och liknande. Registreringen av bolaget görs hos Bolagsverket men viss annan registrering så som moms och som arbetsgivare görs hos Skatteverket. Allt detta kan nu göras samtidigt på en hemsida, verksamt.se. Ska två eller fler personer äga ett aktiebolag tillsammans rekommenderas även att man skriver ett aktieägaravtal.

Varje år ska aktiebolaget upprätta en årsredovisning och hålla en protokollförd årsstämma. Årsredovisningen som är en offentlig handling ska innehålla vissa fastställda uppgifter och ska undertecknas av styrelsen. Med årsredovisningen som underlag hålls årsstämman som bland annat beslutar om eventuell aktieutdelning på aktierna.

När stämman är avslutad skickas en kopia av årsredovisningen till Bolagsverket för registrering Överskott ur aktiebolag tas ut ur bolaget genom utbetalning av lön och utdelning, ofta i kombination. Beskattningsreglerna benämns ibland 3:12 reglerna efter det kapitel och paragraf de hade i tidigare gällande lagstiftning. Under 2021 sänktes bolagsskatten från 21,4 % till 20,6 %.

Sänkningen av bolagsskatten finansierades genom försämrad avdragsrätt för räntekostnader för aktiebolag. I korthet innebar den försämrade avdragsrätten att bolag som har ett negativt räntenetto skattemässigt får avdrag högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av EBITDA dock med en förenklingsregel att ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner alltid får dras av. Den skatt aktieägaren i normalfallet betalar på sin utdelning är 20 %.

Här följer ett exempel:
Bolaget AB gör under 2023 en vinst före skatt på 100 000 kr. På detta betalas 20 600 kr i bolagsskatt och hela återstoden 79 400 betalas ut till bolagets ägare som betalar 15 880 kr (79 400 kr x 20 %) i skatt på utdelningen.

Totalt har alltså 36 480 kr eller 36,48 % betalats i skatt på vinsten att jämföra med 30 % skatt när positiv räntefördelning vid annan driftsform kan användas, se annat avsnitt i denna bok.

Att för en privatperson äga jord och skog genom ett aktiebolag är som regel mest intressant om man redan äger ett lönsamt aktiebolag eller bolaget har en kassa som man vill investera i jord och skog. Om man då kan köpa en fastighet med bolagets pengar och därmed slipper skatta fram pengar till den privata sfären finns det mycket skatt att spara. Men om pengarna redan finns i den privata sfären så är det svårt att se fördelarna ur ett krasst skattemässigt perspektiv.