Grunden för skogsavdrag är att beskattning ska ske för skogens avkastning, inte för kapitaluttag ur skogen. Man kan jämföra det med en bankbok, där man beskattas för räntan, men inte för uttag. Rätten till skogsavdrag knyts dels till skogens anskaffningsvärde, dels till aktuella skogsintäkter.

Nya anskaffningsvärden kan bara tillkomma vid köp och byte. Med anskaffningsvärde menas så stor del av köpeskillingen som belöper på skog. Huvudregeln är att köpeskillingen ska fördelas enligt samma proportioner som taxeringsvärdet har.

Fysisk person medges skogsavdrag under sin innehavstid med 50 % av anskaffningsvärdet. Juridiska personer som förvärvar skog medges skogsavdrag under sin innehavstid med 25 % av anskaffningsvärdet.

• 50 % av likvid för avverkningsrätt (rotpost, avverkningsuppdrag och leveransrotköp)
• 30 % av leveransvirkeslikvid och egna uttags värde.

Det minsta skogsavdrag man får yrka ett enskilt år är 15 000 kr. På samägda fastigheter är gränsen 3 000 kr/delägare, om de tillsammans haft möjlighet att yrka skogsavdrag på 15 000 kr.

Beloppsgränserna gäller inte om avdraget omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.

Vid bland annat tillköp av mark och för dödsbon gäller vissa andra regler för skogsavdrag.

1/1 2024 köper Stina skogsfastigheten Fall 1:4 för 12 00 000 kr. Hennes lagfartskostnad blir 180 825 kr. Av fastighetens taxeringsvärde belöper 80 % på skog. 2024 säljer Stina också en rotpost för 800 000 kr och leveransvirke för 100 000 kr.

Stinas anskaffningsvärde blir:
12 000 000 x 80 % = 9 600 000 kr.

Stinas skogsavdragsutrymme blir:
9 600 000 x 50 % = 4 800 000 kr.

2024 kan Stina yrka skogsavdrag på 800 000 x 50 % + 100 000 x 30 % = 430 000 kr. Resterande 4 370 000 kr av skogsavdraget blir kvar att utnyttja till kommande år.

Om man blir ägare till en fastighet genom till exempel arv eller gåva skapas inga nya skogsavdrag. Istället övertar man den tidigare ägarens eventuella outnyttjade skogsavdrag.

I samband med arv och gåva förekommer ofta att förvärvaren erlägger en likvid för fastigheten, så kallad arvskifteslikvid respektive motprestation. Trots att dessa likvider ofta uppgår till betydande belopp, skapas aldrig några nya skogsavdrag. Om fastigheten säljs måste gjorda skogsavdrag i allmänhet tas upp som inkomst i näringsverksamheten. Om en kapitalförlust uppstår vid en försäljning ska dock skogsavdragen först återläggas i kapitalvinstberäkningen tills det att kapitalförlusten är täckt. Överskjutande del återförs sedan i näringsverksamheten. Vid en delförsäljning av fastighet ska skogsavdrag proportionellt återföras när del av fastighet säljs som medfört det ökade skogsavdragsutrymme.

Rationaliseringsförvärv

Rationaliseringsförvärv innebär att förvärvet av en annan fastighet eller tillskottsmark ”förbättrar” brukningsenheten, det vill säga gör den större och bärkraftigare, ger den bättre arrondering och så vidare.I så fall finns lite gynnsammare regler för skogsavdrag.

Dessa regler gäller emellertid inte för köpare som är juridisk person.

Inköpskostnaderna (lagfarts- och lantmäterikostnader), som annars inte är direkt avdragsgilla, får läggas till köpeskillingen för fastigheten, vilket därigenom höjer skogsavdragsutrymmet något.

Den stora fördelen är dock att man kan yrka sina skogsavdrag i snabbare takt. Under förvärvsåret och de fem därpå följande kalenderåren kan man nämligen yrka skogsavdrag med 100 % av likvid för avverkningsrätt samt 60 % av leveransvirkeslikvid och egna uttags värde. Skulle avdragsutrymmet inte vara fyllt inom ”sexårsperioden” blir avdragstakten därefter den normala (50 % och 30 %).

I syfte att skapa klarhet avseende vad som kan anses utgöra rationaliseringsförvärv kom Skatteverket 2013 med ett ställningstagande i frågan. Skatteverket ansåg i korthet att den tidigare ägda eller förvärvade fastigheten arealmässigt inte får vara obetydlig (10 % eller mindre) i relation till den nya brukningsenheten.

I december 2023 kom ett rättsfall från HFD som undanröjde Skatteverkets tidigare syn och underlättar att få igenom skogsavdrag enligt reglerna om rationaliseringsförvärv.  Ett tillförvärv ska effektivitetsvinster för att kunna bedömas vara ett rationaliseringsförvärv. Om brukningsenheten redan tidigare föreföll ha varit tillräckligt stor för att kunna brukas på ett rationellt sätt ändrar inte bedömningen. För att det ska anses som en brukningsenhet har Skatteverket kommit med ett ställningstagande under 2024 som anger att det ska vara samma ägare på den tillköpta fastigheten, samma ägarandel samt att de ska vara belägna i samma kommun.

Det ligger på fastighetsägaren att visa att det föreligger ett rationaliseringsförvärv. Kartmaterial och intyg från en sakkunnig person är exempel på underlag som kan användas.

Stina i exemplet ovan ägde sedan tidigare fastigheten Fall 2:2 och köper nu Fall 1:4. Det blir godkänt som ett rationaliseringsförvärv. Nu får hon räkna ut sitt skogliga anskaffningsvärde inklusive lagfartskostnaden till: (12 000 000 + 180 825) x 80 % = 9 744 660 kr.

Stinas skogsavdragsutrymme blir därmed: 9 744 660 x 50 % = 4 872 330 kr.

2024 kan Stina yrka skogsavdrag med 800 000 x 100 % + 100 000 x 60 % = 860 000 kr.

Resterande 4 012 330 kr av skogsavdraget blir kvar att utnyttja till kommande år.

Observera att själva skogsavdragsutrymmet inte blir så mycket högre om förvärvet kan klassas som ett rationaliseringsförvärv. Däremot kan man yrka sina skogsavdrag i snabbare takt. Man kan också uttrycka det som att det går åt mindre skogsavverkning för att fylla sitt skogsavdragsutrymme efter ett rationaliseringsförvärv.

Det spelar för övrigt ingen roll skattemässigt vilken skogsfastighet Stina avverkar på för att yrka sitt skogsavdrag.

Areals lilla gröna 2025 Skattemässig verktygslåda Betalningsplan Areals lilla gröna 2025 Skattemässig verktygslåda Skogskonto